Snapchat, Snapchat, Snapchat. It seems like everybody is talking about Snapchat these days. Blogposts are popping up here and there and discussions are ongoing in different communications and marketing groups on Facebook. I don’t work towards a younger target group, so I have not looked into the app very closely, but I think the Discover part seems interesting. Though I have a friend I always communicate with on Snapchat, so yes, I use it. But I always feel kind of lost.

I love how Snapchat’s founder and CEO Evan Spiegel explains what the fuzz is all about in this clip. The main thing grown ups become confused about this that the app is all about talking, not documenting.

Does anyone use Snapchat in your marketing or communications work?

Det känns som att alla pratar om Snapchat nu för tiden. Det regnar blogginlägg och diskussioner i olika Facebook-grupper. Jag jobbar inte med en yngre målgrupp, så jag ska erkänna att jag inte grävt ner mig särskilt djupt i appen, men jag tycker att Discover-funktionen verkar intressant. Jag har dock en vän som jag alltid skickar snaps med och jag känner mig alltid lite förvirrad, haha.

Det här klippet med Snapchats vd och grundare Evan Spiegel tycker jag är så bra, där han beskriver vad Snapchat är för vuxna. Grundpelaren är att bilderna inte är till för att dokumentera något utan för att användarna helt enkelt pratar med varann. 

Är det någon som använder Snapchat i sitt marknadsförings- eller kommunikationsarbete?

Skärmavbild 2015-06-19 kl. 12.43.33

I have just found the best app ever! And it can also be kind of dangerous to the wallet, haha.

Grabble is like Tinder for fashion. You get a picture of a garment and then yo say if you like it or not by swiping to right or left. You know how it works. Then comes the fab part of this. When the garment you like comes on sale you get an e-mail notification. Aaaah! So now when all summer sales get started, I get e-mail like every day, haha. I joke about that I never but anything if it isn’t on sale. Now you see why I am kind of excited? I love it! And since the app is Brittish, citizens in the EU don’t need to worry about custom fees. Yaay!

You can find an interview with Grabble’s founders Daniel Murray and Joel Freeman from Forbes here. That’s my reading tip of the weekend.

Photo: retail-week.com

Jag har just hittat den bästa appen på länge! men den är också lite farlig för plånboken, haha.

Grabbel funkar som Tinder, fast för kläder. Det kommer upp bilder på olika plagg och sedan swipar en till höger om en gillar det, till vänster om det inte riktigt är ens stil. Sedan kommer det som är briljant, när ett plagg är på rea så kommer ett litet mail nedsinglande i mailkorgen. Alltså, hur genialt? Jag brukar skoja om att jag aldrig shoppar om det inte är rea, så ja, det här är ju som gjort för mig. Nu när alla sommarreor börjar är det här rent livsfarligt. Dessutom är appel brittisk, så man behöver inte tänka på tull och massa superdyr frakt när en bor i EU. Det här är så smart! 

Här finns en intervju från Forbes med Grabbles grundare Daniel Murray och Joel Freeman. Det är helgens lästips från mig.

Foto: retail-week.com

We can change the society as consumers. We always have a choice to change, to say no to the world as we know it.

Women in the ages between 18 and 25 were asked in three different studies, by researchers at University of Kent, which size of models they preferred. The studies also included parameters as if the targets group knew about the brand before and the women’s self-esteem. The result showed that campaigns with ”average size” models sells better, especially when it comes to, for the target group, unknown brands.

And Target goes this way and releases a body positive campaign for their swimwear. Less worry, more happiness and positive vibes, no matter what size you are. I hope this will inspire more brand and companies to dare to have more diverse campaigns, not only for plus size editions and similar. The majority in the world are not, believe it or not, white women wearing size 4.

Photo Target.

o-TARGET-LOVES-EVERY-BODY-900

Vi kan ändra på samhället som konsumenter. Vi kan alltid välja att förändra och säga nej till verkligheten vi har idag.

Kvinnor mellan 18 och 25 tillfrågades i tre studier, som gjorts av forskare vid University of Kent, om vilken storlek på modeller de föredrar. Studierna tog också hänsyn till om målgruppen sedan tidigare kände till varumärket och deras självkänsla. Resultatet visade att modeller med ”medelstorlek” (fritt översatt) säljer bättre, särskilt när det gäller för målgruppen okända varumärken.

Och i år gör Target precis på det sättet och gör en “body positive” kampanj för sina badkläder. Mindre ångest, mer glädje och positiva tankar kring ens kropp oavsett storlek. Jag hoppas det här kommer inspirera fler varumärken och företag att ha en större mångfald i sina kampanjer. Och då inte bara när det gäller kläder i större storlekar eller liknande. Majoriteten är trots allt inte vita 34:or.

Foto Target.

Skärmavbild 2015-06-10 kl. 21.07.55

When I heard about the Swedish initiativ Blank Spot Project was my first though ”Finally!”. But I am not surprised, now is the time. I am very, very happy there are people working with, and believing in, this things.

The initiative was started to create world wide journalism, reporting from the blank spots that is not represented in mass media. The project is driven by crowdfunded money, everybody who thinks this is important can be a part, and member, of the project. Of course I could not just watch this happen, I joined the project simply by donating a sum less then I need to pay for a nice restaurant dinner. I celebrate this project, I think this is the best in a long time.

The first trips have begun and the project’s members can follow the progress live in secret Facebook groups. Every post is so exciting, and important. Journalist around the globe have neither an easy task or situation. There are so much out there we need to see, write and tell about. And before the media is willing to pay for it, we are. The ones who see the importance that the whole world is covered.

One of the photographers who is out for Blind Spot Project now is Martin Edström. He describes his work as he is ”telling stories about the world, sometimes as news, but more often as longer projects with influences from journalism, art and a little adventure”. He has created a format for news in a 360 degrees world. I am speechless. This is the way we should to this! Here is an example of his work. Let’s walk in to the refugee camp Zaatari i Jordan, where several hundred thousands refugees from Syria live.

I am really looking forward to see what the result from the Blind Spot Project will be. The journalism from the whole globe is not dead. We just need to do it in another way.

Skärmavbild 2015-06-10 kl. 20.34.12

När jag först hörde om Blank Spot Project tänkte jag ”Äntligen!”. Men jag är inte förvånad att initiativet är här. Det var dags. Jag är så innerligt glad att det finns människor som gör, och tror på, sådant här.

Initiativet är startat för att skapa utrikesjournalistik som lyfter upp de ”vita fläckarna” på jorden, alltså det som inte rapporteras om i vanlig media. Det här görs genom medborgarfinansiering, alltså alla som vill se att detta händer kan vara med och stödja projektet. Självklart kunde jag inte stå bredvid, utan jag betalade in en summa som inte ens täcker en schysst utemiddag men blev medlem i communityn. Jag hurrar och tycker att det här verkligen är det bästa som hänt på väldigt länge!

Nu börjar journalister och fotografer vara ute på de första uppdragen. Vi som är medlemmar får följa resorna live i hemliga Facebook-grupper, och varje inlägg är lika spännande. Och viktigt. Journalister runt om i världen har varken en lätt uppgift eller situation. Det finns så mycket där ute som vi måste ut och se, berätta och skriva om. Och innan medierna är beredda att betala för det här så finns vi här. Vi som tycker och ser värdet i att hela världen blir belyst.

En av de som just nu är ute för Blind Spot Project är Martin Edström som, enligt honom själv, jobbar med att ”berätta om världen, ibland form av nyheter, men oftast i form av längre projekt som kan ha en släng av både journalistik, konst och lite äventyr”. Han har tagit fram ett format för att förmedla nyheter i 360 graders-världar. Jag blev helt tagen. Det här ju så här det ska jobbas! Här är ett exempel på jobb av Martin. Varsågod att kliva in i flyktinglägret Zaatari i Jordanien, där flera hundra tusen flyktingar från Syrien lever.

Jag ser verkligen fram emot att se vad som kommer fram ut arbetet som just nu sker i projektet. Utrikesjournalistiken är inte död. Vi måste bara göra det på andra sätt.

Like I have mentioned earlier, I read lots of blogs. I have been in the blogosphere for almost ten years now and seen how it has developed and how, primarily, teenage girls have become experts in a field they have grown up in and therefore also know very, very well. That’s very inspiring!

But I have also been very tired of the diveristy when it comes to Swedish fashion and lifestyle blogs. It’s hard to have your own style or be different in any way. When I wrote this post, I also cut down the numer of blogs I followed, since I was working with my own self acceptance.

Since then, I have worked active to diverse both my own blog and Facebook feed. It sounds easy, but it takes some work. Remember that you create your own rules for your feed. I have also realized, even more, what the media society we are all part of are doing to us all, and not least young women. The fact that I get photos of and, and input from, “plus sized” and non Swedish women in my feeds every day has changed my reality view. I am currently working to get more input from other cultures as well.

The other day, this article, about minorities in the fashion industry, came in my Facebook feed thanks to GarnerStyle, one of my new favorite bloggers. And I love it! Way to go! Sometimes it is hard to remember, but it is actually possible to make a change. Slowly can an industry we never though would change, take steps to a more modern one.

Do you have tips about good bloggers from Asia or Africa, please share them in the comments :) Sharing is caring!

kollage

Lovely Chastity GarnerThamarr Guerrier and Nicolette Mason.

To see Monica Lewinsky stand up for herself like this is inspirational in so many ways. And I totally agree with her, we are all responsible for the online culture we have today where public shaming is the most expensive content. We can’t blame others, we all need to change our behaviour. Nothing will ever become any better with out a massive change. We have to remember, and believe, that we can show the industry that we want something else.

I will tell you more about how I do that in another post :)

I was truly inspired and happy yo watch this Google Hangout (which by the way is such an awesome format!) from “The Human Side” by Mitch Jackson with Peg Fitzpatrick and Guy Kawasaki. I love Guy’s Twitter feed and a lot of his content. Peg though, I have not known about her before. I look forward to get to know her better. She seems to be such a nice person.

I totally agree with both of them about several things they mentioned in the hangout. For example that so much money are put into different kind of meetings and events, then it is very strange not to even provide a free wi fi to make sure that the guests and audience can be social online about it. And I was relieved when Peg told that she holds on quality over quantity. You should never, ever post content with bad quality. Even if three bosses have approved it. Quality always wins, both short and long term. Quality and relevance are my guiding words when it comes to social media.

And I could not help it, but I had to order their book The Art of Social Media. I have high expectations and hope to learn a lot. Have some of you read it already?

Jag blev så himla inspirerad och glad av att se den här Google hangouten (vilket för övrigt är ett suveränt format!) från “The Human Side” av Mitch Jackson med Peg Fitzpatrick och Guy Kawasaki. Jag älskar Guys twitterflöde och har läst mycket av hans innehåll. Peg har jag dock inte haft koll på tidigare. Nu ser jag fram emot att lära känna henna lite bättre måste jag säga.

Jag håller med om flera av sakerna de talade om i programmet. Till exempel att det ofta läggs oerhörda summor på att ordna olika typer av möten, både praktiskt för eventet och markandsföring. I sådana fall blir det väldigt märkligt att inte ens ge gästerna tillgång till fritt wi fi så att social aktivitet online kan ske enkelt. Och jag var lättad när Peg berättade att hon alltid håller på kvalitet framför kvantitet. Du ska aldrig ens posta någonting som håller låg kvalitet. Även om det manglats igenom en rad chefer. Kvalitet vinner alltid, både på kort och lång sikt. Kvalitet och relevans är mina ledord i allt sociala medie-arbete.

Jag kunde inte låta bli att direkt klicka hem deras nya bok, The Art of Social Media. Jag har höga förväntningar och hoppas på en hög med nya lärdomar. Har någon redan läst den?

IMG_0110.JPGI would not say I’m a frequent reader. But often I read for a couple of month each time and then have a longer break. I truly love my reading months, it’s like I fill my self up with new input and I double check my valuations.

Here are my three book tips for women in careers. All of them are American, so everything isn’t appliable in the Swedish (or maybe other) culture. But I have gotten new thoughts from all these books that I keep in my mind in my every day life. And Lean In really is a piece that also gave me a lot of new angles on both the gender equality issue and my own acting.

Knowing Your Value by Mika Brzezinski

Lean In by Sheryl Sandberg

Nice Girls Don’t Get The Corner Office by Lois P Frankel

Jag skulle inte säga att jag är en flitig läsare. Men jag har månadslånga läsperioder och sedan ett längre uppehåll. Jag gillar verkligen när jag kommer in i ett läsflow. Det känns som att jag tankar mig själv med inspiration och jag får en chans att utmana mina tankar och värderingar.

Här ser ni mina boktips för kvinnor i karriären. Alla är amerikanska, så allt är inte riktigt applicerbart i svensk kultur. Men jag har fått med mig en hel del tankar från alla böckerna som jag använder mig av i vardagen. Och Lean In var verkligen superbra och gav mig nya infallsvinklar på både jämställdhet och mitt eget handlande.

5146732760_f0e02179a5_o

 

Photo: Gabrielle Aliotta

First, I have to say, I am so, so sad about the fact that Nina Åkestam has quit to blog (it is unfortunately only in Swedish). Buhu buhu!

Second, one of her last post was about “16 bullets for equality”. And one of her tips for women is to stop read “woman magazines”. And the funny thing is that I was thinking about that just some days ago.

I always buy a couple of magazines before I board a flight. I don’t always read them then, but I love to buy them at the airport, be on my way and all positive feelings I have about travelling. However, when I was going to Edinburgh last Monday, I strolled around at Gatwick all by my self, looking for a magazine. And I ran into the “woman life style” section, and I just turned around without a doubt and started to look for the “tech-business-politics-and-so-on” section. “Oh, I did not even pay InStyle one glance” was my, a little surprised, though.

I have actually stoped to buy fashion/women’s magazines since like six month ago. The only time I pay them any kind of attention is at the hairdresser. I am kind of into fashion, and I like that. It is fun. But I don’t like the way the magazines, and the companies that have ads in them, depict women. And I have to say, that I think I am a little more comfortable with my self, my body and my self-confidence. I don’t read almost any fashion blogs either anymore, and it is a relief.

Of course I understand that I am good just the way I am. It seems a little ridiculous, but I really think it helps. I don’t want to waist my valuable time with things that don’t make me feel good about my self. Instead I want to read things that makes me smarter, give me new perspectives or challenge my values. And I am not missing Elle, InStyle, Glamour or Cosmopolitan at all.

Skärmavbild 2014-09-02 kl. 22.12.35This is so, so horrible. The most dangerous countries for journalist are Iraq, Philippines, Syria, Algeria and Russia and most of the journalist were covering politics or war. I am afraid that the per cent of killed journalists that are freelanced will get higher year after year in the changing media landscape. And I have to say, it feels more and more important that the world gets to know what is going on even in closed, violent and corrupt places. All numbers from Committee to Protect Journalist are available here. Interesting, but horrifying statistics.

Picture from CPJ.