Tack Joakim Lamotte för att du satte ord på detta. Hur kommer det sig att vissa blir previligerade med en humor-glugg där de inte nås av kritik?
What matters in stories about woman scientist?
Kvinnodagen uppmärksammades på många ställen under veckan. Och många diskussioner upplevde jag, förvånande nog, som relevanta. Den här artikeln om hur kvinnor framställs i forskningssammanhang kom dock några dagar innan, men inte mindre läsvärt för det.
Hanapee är en av de bloggar jag uppskattar mest. Väldigt skärpt tjej, med vettiga tankar och diskussioner. Det här inlägget, där Hanna svarar på en kommentar om det här inlägget, fick mig att börja tänka på mig själv i de där situationerna. Jag är långt ifrån färdigtänkt. Men jag blev glad att få detta i nyllet en solig söndag.
Kina har flest kvinnliga chefer
Japan är sämst i världen, samtidigt som Kina är bäst. Globalt är mindre än var fjärde chef kvinna. Intressanta siffror från Grant Thornton.
“Mobilt handlar om att anpassa sig till användarna”
I början av veckan var Webbdagarna i Stockholm. Många intressanta sessions hölls, och som tur är kan många av dem ses här.
Sexet i Girls är en revolution
Den här är egentligen från förra helgen, men den får åka med ändå. Mats Standberg skriver träffsäkert om hur serien Girls vågar visa oss riktiga kroppar och sex utan kläder. En liten del av mitt hjärta förbannar mig själv för att jag gillar Sex and the City, där valkarna aldrig existerat och orgasmerna inte behöver väntas på.
Diane von Furstenberg, vilken kvinna alltså. Hittade den här videon som Net-a-porter producerat via Angelica och blev helt blåst av stolen. Wow! En dag hoppas jag att jag också kan säga att jag levt “very fully”.
“I don’t know, I’ve never had the fascination for youth. I have the fascination for life, energy and involvement. But youth, in terms of age, clearly if you’re not so young anymore, at least it means you have lived”.
Den här veckan har jag inte riktigt hunnit vara så aktiv online som jag brukar. Men jag har ändå lyckats skrapa ihop ett litet gäng med länkar jag vill dela med mig av.
Niklas Lundblad har satt ner väldigt kloka tankar om hur skevt vi ser på effektivitet på jobbet. När jag läste hans inlägg “Vi arbetar oss dumma” nickade jag mest hela tiden.
Stress ger oss ont i våra hjärtan
På en planeringsdag i höstas hade vi Aleksander Perski som föreläsare om stress. Sådana föreläsningar blir lätt platts o fulla av pekpinnar, men alla tyckte att Perski var väldigt bra. Igår hade SvD en artikel om ont i hjärtat som symtom av stress och Perski citeras. 45 procent av stockholmarna som tillfrågades hade känt av detta, och jag själv gjorde det för några år sedan. Mycket läsvärt och viktigt.
“You put together your feed, I put togther mine, everybody has their own”
Sociala medier handlar om content, men till och med lysande innehåll kan vara värdelöst i fel nätverk och vid fel tidpunkt. Nielman Journalism Lab skriver om verktyg för att optimera närvaron och om att lära känna sina egna kanaler.
O som en liten bonus för ögat, en inspirerande o fin film om bakning från Monocle. Så mycket vackert, o säkert mer än utsökt.
Skärmdump från Monocles film.
Jag träffade en vän på stan igår som skrattade och sa “du är väldigt aktiv på Twitter”. Vi kom överens om att det haglar av länkar på Twitter och att om man har tid skulle man kunna läsa ihjäl sig.
Twitter är för mig ett väldigt viktigt arbetsredskap på många sätt. Jag hittar både mycket inspiration och ny input där. Därför har jag samlat lite av det jag sprungit på under veckan, och som jag av någon anledning gillat lite extra, i den här listan.
För att köpa kommunikationstjänster bättre
Paul Ronge ger tips om hur man blir bättre PR-köpare men jag tycker man kan applicera detta nästan oavsett vilken typ av kommunikationskonsulter man har att göra med.
Lista med politikernas Instagramkonton. Jag log en lång stund efter att jag läst Nöjdesguids-Tobias inlägg.
Sociala medier-experterna sågar H&M
Kommentarer från Brit Stakston och Rebecca Crusoe efter Uppdrag granskning om #näthat på Dagens Media.
“Brev med killars sperma fortsätter komma”
Jag har tipsat om denna innan, men den är värd att lyftas igen. Blondinbellas text om hur näthat och att allting inte bara är toma hot. Vi måste ta detta på allvar!
LinkedIn visar att de inte är som Facebook
Det går bra för LinkedIn, nischade communities är här för att stanna.
Nio tips för marknadsförare inom sociala medier
Många spännande siffror att ta med sig. Kul att Twitter fortfarande växer, attityden till att nätverka med företag har förändrats men det är också värt att ta med sig att 30 procent av alla användare inte interagerar och att incheckningar minskar.
Andres Lokko skrev en krönika i SvD om att vi måste våga vara lyckliga och Guardian har listat de fem vanligaste sakerna vi ångrar när vi dör. Tungt men viktigt.
Vad har du för läsvärda tips från veckan?
Vem plockar upp bollen där Uppdrag granskning slutade? Det var min spontana tanke när onsdagens avsnitt var slut. Ett enormt ämne lyftes och mycket tankvärt kom upp. Men frustrationen i mig skriker att det här får inte vara allt. Det här måste vara början.
Eftersom det, som sagt, är ett enormt ämne finns det också många vinklar på det och självklart måste man börja någonstans. Uppdrag granskning visade upp hur män “näthatar” kvinnor, hur de som blev ställda mot väggen bara slog i från sig med “jag var förbannad” och att man inte skulle göra likadant med personen framför sig. Här hamnar vi dock i ett betydligt större problem, vilket är just genusfrågan, i kombination med sexism. Att antingen ska tjejen våldtas för att hon får för lite kuk eller så är hon redan en hora som inte är värd någon respekt. Kvinnans sexualitet är, och har alltid varit, komplicerad på det sättet att hur hon än agerar så är det fel. HanaPee skrev ett så väldans välformulerat inlägg om detta och annat klokt på tal om programmet.
En annan sida av näthatet är just nätets problem. Känslan av anonymitet och enkelheten att på skärmen slänga ur sig det där som bara bubblar upp i stundens hetta. Här ser jag att vi alla måste se problemet och tillsammans orka stå upp, säga nej och anmäla inlägg som inte är ok. Spontant blir jag rädd för hur det ska gå den dagen min generations barn ska lära sig agera online. Men å andra sidan kommer de barnen aldrig levt i en värld utan iPhones och WiFi överallt. Frågan är om det kommer göra nätet till en trevligare eller råare plats.
Tredje delen handlar om att företag och polisen måste förstå verkligheten på nätet. Som tjänsteman på en myndighet har vi väldigt mycket regler för hur vi ska agera online. Till en början kan det tyckas krångligt men jag inser när jag ser H&M:s misstag och hur de får göra en pudel kring sitt agerande att ibland är det inte helt dumt med många riktlinjer. Jag blev väldigt förvånad när vissa tog H&M i försvar precis efter programmet och sa att man med en så stor Facebook-sida inte kan ha övergripande koll. För mig är det helt vansinnigt, det är aldrig okej att tillhandahålla ett forum det inte finns resurser till. Det är spännande att leka med tanken att H&M inte hade agerat om en folkmassa hade skrikit “du förtjänar att våldtas” eller “din jävla fitta” efter en ung tjej inne i en av deras butiker. När det gäller polisen är det samma sak där. Dessa hot måste tas på allvar. Jag har själv sett hur utredningar för hot på nätet läggs ner utan vidare och hur poliser inte ens förstår vad det handlar om. Det är enligt mig en stor del av problemet.
Idag var Blondinbella med i Nyhetsmorgon tillsammans med Jenny Alversjö, som arbetar på TV4 och var med i Uppdrag Granskning, och pratade om hur näthat blivit vardag för henne med hot och förföljelse även offline. Isabellas inlägg om det häromdagen är väldigt läsvärt.
Och för er som inte sett Uppdrag Granskning, gör det, så klart! Och jag hoppas att vi får se mer om detta ämne på TV och det snart.
Egentligen tycker jag att rubriken för morgondagens Uppdrag granskning, “Män som näthatar kvinnor” är lite för snäv. Allt hat i den här världen är för mig totalt obegripligt, men jag tror inte detta är något där man behöver prata kön. Och egentligen inte fokusera på nätet heller. Men jag förstår att det är bra att fokusera och nätet blir lätt att förstå. Det ska bli väldigt spännande att se programmet. Hjärtat hoppade till lite extra när en vän till mig var med i klippet här. Så extremt hemskt. Och vi alla kommer på något sätt i kontakt med det.
Jag har många tankar i det här ämnet och misstänker att jag lär få anledning att återkomma efter programmet imorgon.
Efter att det blivit officiellt att Petra Mede ska leda Eurovision Song Contest i maj dröjde det inte längre än till tonartshöjningen i valfri schlagerdänga förrän hon obligatoriskt fick mamma-barn-frågor kastade efter sig. Om jag ska vara ärlig kände jag först att jag inte orkade bry mig, det kändes så urbota gammalt. Som tur är finns det andra som orkade sätta ord på det galna och dumma i detta, så till sist blev jag så upprörd att jag inte kunde låta bli att bry mig.
Min vän Sara tipsade om ett blogginlägg av Blekk där hon satte fingret på många kloka delar. En sak som gör mig så arg så att jag kokar är Eva Sternbergs utspel kring Birgitta Ohlsson. Sternberg är ledarskapskonsult och dessutom grundare av stiftelsen Kvinnor kan (!!). Hon väljer dock att använda uttryck som att Birgitta Ohlsson ska “sluta leka man” och ” ska vi [kvinnor] göra något så skall vi göra det med vårt hem som bas.” Sedan när ska vi kvinnor göra oss själva mindre värda? Och varför ska vi spela med på att mannen är normen? Varför skulle det var så självklart att världens alla val låg framför männens fötter men inte kvinnornas? Det är inte ofta, men här måste jag slänga in helvetet-för-kvinnor-som-inte hjälper-varann-kortet.
Nina Åkestam skrev också ett mycket bra inlägg, som alltid, på samma tema häromdagen. Likaså Hanna Fahl. Jag väljer att inte skriva mer, som sagt, så många andra har gjort det, och bra dessutom. Det är med en suck och en något tillknöglad självkänsla som jag inser att som kvinna räcker det inte bara med att vara duktig på vad jag gör. Jag måste om och om igen stå upp för att jag är lika mycket värd som en man i samma position. För det är inte lika självklart för alla.
Foto: Melodifestivalens Facebooksida/SVT/Magnus Ragnvid
Vid en fösta anblick kan Försvarsmatens nya kampanj verka fyndig. Jag kan medge att när jag första gången sprang förbi en annons i tuben log jag lite. Men nu när jag sett flera delar av kampanjen så ger den mig rysningar, och jag menar inte av välbehag.
Vad jag förstått har Försvarsmakten stora problem att rekrytera unga sedan värnplikten inte länge är obligatorisk. Då tycker man att det är smart att direkt sparka nedåt, nästan hånskratta åt de som “inte förstått varför man ska vara militär”. Jag kan inte alls se hur personer som aldrig sett försvaret som en möjlig arbetsgivare skulle bli lockad av det här budskapet. Istället byggs en starkare mur kring de redan frälsta och slår fast att i militären är vi inte för diversifiering. Självklart är det bra att skapa vi-känsla för dem som redan är i gruppen men för det måste det finnas effektivare, och snyggare, sätt att lyckas.
Igår skrevs det en del om kampanjen på våra stora tidningars kultursidor. Jag kan inte annat än hålla med både Strage och Poellinger. Well done.
Här finns Försvarsmaktens YouTube-kanal där alla kampanjens filmer finns.
Skärmdump från en av filmerna i kampanjen.
God fortsättning allihop! Jag har haft en mer än fin julledighet med just ledighet. Det behövdes efter en hektisk höst med väldigt mycket att göra. När jag var tillbaka i Stockholm började jag med att köpa några nya böcker jag tänker se till att få lästa snart för att verkligen kicka igång jobbvåren.
Jag har trots ledighet hunnit se många bra framtidstankar om det kommande året och har även tänkt lite själv. Därför har jag satt ihop en liten lista med vad jag önskar mig rent jobbmässigt (o lite eget) för 2013.
2013 blir året då…
- de sociala kanalerna förvandlas från livsstil till verktyg. Att vara offline är att visa respekt.Det här är nog så nära nyårslöfte jag kommer komma, men jag ska kämpa med att inte ta med mig telefonen till middagsbordet.
- poden slår igenom som bloggen gjorde 2006. Emanuel Karlsten skrev om detta på Twitter innan nyår och jag tror verkligen också vi är på väg däråt. Dock är frågan hur poden kommer te sig. Jag kan tänka mig att videobloggandet, både live och filmat, är på väg att då en uppsving.
- kvalitet slår ut kvantitet. Brit Stakson har flera gånger pratat om detta, att de djupa samtalen kommer få tal plats. Jag tror även att boken är på väg att få revansch. Nörden i oss fortsätter att visa sig.
- förståelsen för den statiska webben ökar, vilket jag och Erik pratat en del om. Många börjar i fel ände, gör jättefina kampanjer men grunden är kass och därför faller en del kampanjer platt. Detta är kanske mest en dröm. Eller ser någon att detta är på väg att faktiskt ändras?
- Facebook inser att de måste bli mer användarvänliga för sina kunder. Det är rent bedrövligt att man inte kan ha företagskonton med smidiga betallösningar. Om de inte ändrar sig på den punkten snart tror jag att fler och fler företag kommer nedprioritera sin Facebook-närvaro med tanke på den sämre synligheten.
Just nu är vi på upploppet med arbetet kring Crosstalks som är en webb talk-show som kommer livesändas på crosstalks.tv. Projektet är ett samarbete mellan KTH och Stockholms universitet och imorgon är det dags för show! Det känns så himla spännande och jag känner mig helt lyrisk över att få jobba på det sätter som vi gör kring detta.
I varje show kommer tre ämnen tas upp, den här gången är de “How to save the world”, “Can we save capitalism?” och “The battle for entrepreneurs”. För varje ämne är tre professorer inbjudna att diskutera ämnena, som alltid ska kännas i framkant, internationella och angelägna, och dessutom finns olika inflytelserika personer med över Skype. Exempel på medverkande den här gången är Johan Rockström och Pontus Beaunerhjelm, och båda de syntes i media idag inom just de områdena som ska diskuteras imorgon. Känns väldigt intressant och spännande! Det kommer även vara möjligt för tittarna att direkt ringa in till programmet och ställa sina frågor till professorerna.
Kärnan i projektet är diskussionen. Vi vill attrahera genuint nyfikna och intresserade människor att bli en del av diskussionen, våga stå upp för vad man tror och tycker, men även öppna upp för nya insikter, som ibland kan vara lite obekväma.Vi arbetar väldigt mycket digitalt för att sprida projektet och eftersom målgruppen är internationell kommer mycket av diskussionen runt projektet ske online.
Följ oss på Twitter, @crosstalkstv och Facebook (facebook.com/crosstalks). Och framför allt, crosstalks.tv
Leave A Comment