Vem plockar upp bollen där Uppdrag granskning slutade? Det var min spontana tanke när onsdagens avsnitt var slut. Ett enormt ämne lyftes och mycket tankvärt kom upp. Men frustrationen i mig skriker att det här får inte vara allt. Det här måste vara början.

Eftersom det, som sagt, är ett enormt ämne finns det också många vinklar på det och självklart måste man börja någonstans. Uppdrag granskning visade upp hur män “näthatar” kvinnor, hur de som blev ställda mot väggen bara slog i från sig med “jag var förbannad” och att man inte skulle göra likadant med personen framför sig. Här hamnar vi dock i ett betydligt större problem, vilket är just genusfrågan, i kombination med sexism. Att antingen ska tjejen våldtas för att hon får för lite kuk eller så är hon redan en hora som inte är värd någon respekt. Kvinnans sexualitet är, och har alltid varit, komplicerad på det sättet att hur hon än agerar så är det fel. HanaPee skrev ett så väldans välformulerat inlägg om detta och annat klokt på tal om programmet.

En annan sida av näthatet är just nätets problem. Känslan av anonymitet och enkelheten att på skärmen slänga ur sig det där som bara bubblar upp i stundens hetta. Här ser jag att vi alla måste se problemet och tillsammans orka stå upp, säga nej och anmäla inlägg som inte är ok. Spontant blir jag rädd för hur det ska gå den dagen min generations barn ska lära sig agera online. Men å andra sidan kommer de barnen aldrig levt i en värld utan iPhones och WiFi överallt. Frågan är om det kommer göra nätet till en trevligare eller råare plats.

Tredje delen handlar om att företag och polisen måste förstå verkligheten på nätet. Som tjänsteman på en myndighet har vi väldigt mycket regler för hur vi ska agera online. Till en början kan det tyckas krångligt men jag inser när jag ser H&M:s misstag och hur de får göra en pudel kring sitt agerande att ibland är det inte helt dumt med många riktlinjer. Jag blev väldigt förvånad när vissa tog H&M i försvar precis efter programmet och sa att man med en så stor Facebook-sida inte kan ha övergripande koll. För mig är det helt vansinnigt, det är aldrig okej att tillhandahålla ett forum det inte finns resurser till. Det är spännande att leka med tanken att H&M inte hade agerat om en folkmassa hade skrikit “du förtjänar att våldtas” eller “din jävla fitta” efter en ung tjej inne i en av deras butiker. När det gäller polisen är det samma sak där. Dessa hot måste tas på allvar. Jag har själv sett hur utredningar för hot på nätet läggs ner utan vidare och hur poliser inte ens förstår vad det handlar om. Det är enligt mig en stor del av problemet.

Idag var Blondinbella med i Nyhetsmorgon tillsammans med Jenny Alversjö, som arbetar på TV4 och var med i Uppdrag Granskning, och pratade om hur näthat blivit vardag för henne med hot och förföljelse även offline. Isabellas inlägg om det häromdagen är väldigt läsvärt.

Och för er som inte sett Uppdrag Granskning, gör det, så klart! Och jag hoppas att vi får se mer om detta ämne på TV och det snart.

Just nu är vi på upploppet med arbetet kring Crosstalks som är en webb talk-show som kommer livesändas på crosstalks.tv. Projektet är ett samarbete mellan KTH och Stockholms universitet och imorgon är det dags för show! Det känns så himla spännande och jag känner mig helt lyrisk över att få jobba på det sätter som vi gör kring detta.

I varje show kommer tre ämnen tas upp, den här gången är de “How to save the world”, “Can we save capitalism?” och “The battle for entrepreneurs”. För varje ämne är tre professorer inbjudna att diskutera ämnena, som alltid ska kännas i framkant, internationella och angelägna, och dessutom finns olika inflytelserika personer med över Skype. Exempel på medverkande den här gången är Johan Rockström och Pontus Beaunerhjelm, och båda de syntes i media idag inom just de områdena som ska diskuteras imorgon. Känns väldigt intressant och spännande! Det kommer även vara möjligt för tittarna att direkt ringa in till programmet och ställa sina frågor till professorerna.

Kärnan i projektet är diskussionen. Vi vill attrahera genuint nyfikna och intresserade människor att bli en del av diskussionen, våga stå upp för vad man tror och tycker, men även öppna upp för nya insikter, som ibland kan vara lite obekväma.Vi arbetar väldigt mycket digitalt för att sprida projektet och eftersom målgruppen är internationell kommer mycket av diskussionen runt projektet ske online.

Följ oss på Twitter, @crosstalkstv och Facebook (facebook.com/crosstalks). Och framför allt, crosstalks.tv

 

The Wall Street Journal (WSJ) skrev häromdagen om hur Facebook nu säljer tillgången till sina 900 miljoner användares personuppgifter. Genom att just bara sälja tillgången till uppgifterna försöker de komma runt att sälja själva uppgifterna. En annan nyhet är att annonser på Facebook även kan påverkas av vad användarna lämnat för uppgifter till andra sajter.

“For years, Facebook users have known they “might be targeted based on what they posted online, but that was separate from what you did off of Facebook or in the real world,” said David Jacobs, EPIC’s consumer protection counsel. “Now the rules have changed and this information is being matched or cross-referenced. There is an issue with changing the rules on people.” skiver WSJ.

Jag blir på ett sätt skrämd av allt det här. Men jag kan ändå inte låta bli att bli en smula fascinerad och undrar vad nästa steg är. Hur mycket kommer människor faktiskt acceptera att deras uppgifter används (och säljs) till? Vad tror du? Läs artikeln nu!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Infographic from wsj.com/WSJ research

Facebook Gifts är en ny del av communityn som så smått börjat rullas ut i USA. Idén är en förlängning av att man kan skicka födesledagshälsningar på Facebook, nu kan man också skicka fysiska gåvor, till exempel nallar eller muffins, som levereras direkt till födelsedagsbarnet. Silicon Valley-bloggen skrev om Facebook Gifts igår.

När man beställer en present måste mottagaren ange sin adress för leveransen och den givmilde vännen anger sina kreditkortsuppgifter. Det är egentligen inga nya uppgifter som vi slänger ur oss, de flesta handlar ju idag online på andra webbsidor. Men personligen får jag lite rysningar, med tanke på det jag skrev om The Filter Bubble, av tanken att Facebook får ännu mer information om oss, så enkelt. Det är ju knappast Facebooks egna produkter man köper, utan de får bara ett påslag på en vara du kan köpa någon annan stans. Tillgängligheten och smidigheten ska inte underskattas, men är det värt det?

Bra tjänster ska självklart uppmuntras och det är kul med nya idéer. Facebooks imperium är dock ingenting jag hurrar över och det finns redan så många andra med liknande tjänster. Sedan tänker jag att de man bryr sig tillräckligt mycket om, så att de ska få en present levererad, kan (eller kanske borde?) få veta det på ett annat sätt än på Facebook-väggen.

Det är enkelt att anställa en person som ska få den fina titeln Head of Social Media. Eller kanske Community Manager. År 2012 behöver det inte heller vara särskilt omständligt att lista arbetsuppgifter till en sådan roll, särskilt inte om företaget tidigare inte rört sig mycket i de sociala kanalerna.

Det finns även många personer som utmärkt klarar av dessa arbetsuppgifter. Skapa kampanjer, prata med kunder och intressenter som har frågor eller åsikter, synka webben med övrig marknadsföring och bevaka vad som sker hos konkurrenterna. Väldigt många är duktiga på att få den verksamheten att rulla och förmedla en känsla kring varumärket, potentiella kunder ska vilja vara så som de redan befintliga kunderna är.

Problemen uppstår när de nya kunderna märker att verkligheten inte stämmer överens med det som förmedlas i marknadsföringen. Att när väl steget är taget över tröskeln sjunker ens värde från när man stod ett steg ifrån på andra sidan. Kundservicen i andra kanaler fungerar kanske inte alls, eller tjänsten överensstämmer inte med förväntningarna, till exempel.

När problem i en verksamhet påtalas genom en kanal på webben är det lätt att försöka vifta bort det med ”det är ett problem med sociala medier”. Sanningen är dock att problemet aldrig är på Twitter eller Facebook. Problemet sitter i organisationen! Sättet det blir tydligt för ledningspersoner är dock ofta en social kanal. Hade missnöjda kunder istället lyft telefonen och berättat sitt missnöje hade det inte hetat ”vi har ett telefonproblem!”. Sociala kanaler gör det bara möjligt för varje enskild kund att uttrycka sin åsikt och berätta sin historia.

Enda sättet att på riktigt lyckas med sin närvaro online är att ha en organisation som lever på samma sätt som de sociala webbsajterna. Se värdet i varje enskild kund eller intressent. Ge dem av er tid. Öppna upp, berätta hur ni arbetar och varför processen ser ut som den gör. Våga be om ursäkt och var lösningsorienterad.

Det finns inga viktigare människor i världen än de som vill prata med eller om er.

Måste berätta om ett till seminarium som jag var på i Almedalen som var väldigt bra. Lantmäteriet hade ett seminarium om geopositionering bär bland andra Fredrick Federley och Stefan Geenes var med i panelen. Jag rekommenderar verkligen att ta en titt på klippet om man är intresserad av geopositioneringstjänster. Det finns flera fördelar med tjänster som bland andra Foursquare, men som alltid är det inte riskfritt. Det bjöds helt klart på en spännande timme av diskussion.

Hittade för ett tag denna infographic, från Go-Gulf, med många spännande siffror som är värda att ha i minnet när resurser ska planeras för digital närvaro. Det kan kännas självklart, men en påminnelse behövs ibland, att det inte alltid är det som är mest hypat som är det som är värt att satsa på. Och ja, då syftar jag på Pinterest. Lagom med is i magen är bland det bästa man kan ha. Men att känna av skillnaden mellan is och en bromskloss är också en konst.

Hittade den här videon på Mashable och tyckte det lät lite roligt. Men självklart är det aldrig bara fördelar med något. Och som nämns i klippet, vad kan man egentligen dra för slutsatser 80 procent av underlaget är semesterbilder, hmm. Att både gillar Corona?

Men spännande och inspirerande är det. Att tänka innanför boxen är både tråkigt och olönsamt. Att sladda efter är aldrig till någons fördel.