This post is only in Swedish.

Lite sen på bollen, men måste få säga att jag är väldigt glad att Joakim Ohlsson skrev de här raderna på Resumé. Det efter att flera artiklar på samma sajt publicerats med ställningstaganden kring att vi som jobbar med kommunikation eller reklam borde jobba väldigt mycket (se länkar i Ohlssons text). Och ja, det skavde ganska ordentligt i mig hela det här. Men Ohlsson formulerade mina tankar väl.

Självklart gillar alla kollegor som lägger manken till och har fingertoppskänsla för när det behövs det där lilla extra. Men lika viktigt som att kunna bjuda till är att kunna säga nej. För ingen vill väl att ens kollegor, eller medarbetare, jobbar sig sjuka? Vem ska göra det där sista, lilla extra då?

Ett säkert sätt att ta till om en är ute efter att jobba för mycket för sitt eget bästa är att ta på sig för mycket. Och då särskilt sådant som en aldrig kommer få cred för eller som aldrig kan gagna sin egen roll/sitt eget team. Som konsult är det självklart viktigt att vara lyhörd och på tårna. Men efter att ha varit det ett bra tag behöver även en sådan utrymme för vila och reflektion. Det är inte medarbetarens uppgift att se till att det blir så, utan självklart chefens.

Och på tal om det här med prestationsprinsessor är det här, av Sakine Madon, en goding jag ibland tänker tillbaka på.

Bild: Giuseppe Milo

Like I have mentioned earlier, I read lots of blogs. I have been in the blogosphere for almost ten years now and seen how it has developed and how, primarily, teenage girls have become experts in a field they have grown up in and therefore also know very, very well. That’s very inspiring!

But I have also been very tired of the diveristy when it comes to Swedish fashion and lifestyle blogs. It’s hard to have your own style or be different in any way. When I wrote this post, I also cut down the numer of blogs I followed, since I was working with my own self acceptance.

Since then, I have worked active to diverse both my own blog and Facebook feed. It sounds easy, but it takes some work. Remember that you create your own rules for your feed. I have also realized, even more, what the media society we are all part of are doing to us all, and not least young women. The fact that I get photos of and, and input from, “plus sized” and non Swedish women in my feeds every day has changed my reality view. I am currently working to get more input from other cultures as well.

The other day, this article, about minorities in the fashion industry, came in my Facebook feed thanks to GarnerStyle, one of my new favorite bloggers. And I love it! Way to go! Sometimes it is hard to remember, but it is actually possible to make a change. Slowly can an industry we never though would change, take steps to a more modern one.

Do you have tips about good bloggers from Asia or Africa, please share them in the comments :) Sharing is caring!

kollage

Lovely Chastity GarnerThamarr Guerrier and Nicolette Mason.

IMG_0110.JPGI would not say I’m a frequent reader. But often I read for a couple of month each time and then have a longer break. I truly love my reading months, it’s like I fill my self up with new input and I double check my valuations.

Here are my three book tips for women in careers. All of them are American, so everything isn’t appliable in the Swedish (or maybe other) culture. But I have gotten new thoughts from all these books that I keep in my mind in my every day life. And Lean In really is a piece that also gave me a lot of new angles on both the gender equality issue and my own acting.

Knowing Your Value by Mika Brzezinski

Lean In by Sheryl Sandberg

Nice Girls Don’t Get The Corner Office by Lois P Frankel

Jag skulle inte säga att jag är en flitig läsare. Men jag har månadslånga läsperioder och sedan ett längre uppehåll. Jag gillar verkligen när jag kommer in i ett läsflow. Det känns som att jag tankar mig själv med inspiration och jag får en chans att utmana mina tankar och värderingar.

Här ser ni mina boktips för kvinnor i karriären. Alla är amerikanska, så allt är inte riktigt applicerbart i svensk kultur. Men jag har fått med mig en hel del tankar från alla böckerna som jag använder mig av i vardagen. Och Lean In var verkligen superbra och gav mig nya infallsvinklar på både jämställdhet och mitt eget handlande.

5146732760_f0e02179a5_o

 

Photo: Gabrielle Aliotta

First, I have to say, I am so, so sad about the fact that Nina Åkestam has quit to blog (it is unfortunately only in Swedish). Buhu buhu!

Second, one of her last post was about “16 bullets for equality”. And one of her tips for women is to stop read “woman magazines”. And the funny thing is that I was thinking about that just some days ago.

I always buy a couple of magazines before I board a flight. I don’t always read them then, but I love to buy them at the airport, be on my way and all positive feelings I have about travelling. However, when I was going to Edinburgh last Monday, I strolled around at Gatwick all by my self, looking for a magazine. And I ran into the “woman life style” section, and I just turned around without a doubt and started to look for the “tech-business-politics-and-so-on” section. “Oh, I did not even pay InStyle one glance” was my, a little surprised, though.

I have actually stoped to buy fashion/women’s magazines since like six month ago. The only time I pay them any kind of attention is at the hairdresser. I am kind of into fashion, and I like that. It is fun. But I don’t like the way the magazines, and the companies that have ads in them, depict women. And I have to say, that I think I am a little more comfortable with my self, my body and my self-confidence. I don’t read almost any fashion blogs either anymore, and it is a relief.

Of course I understand that I am good just the way I am. It seems a little ridiculous, but I really think it helps. I don’t want to waist my valuable time with things that don’t make me feel good about my self. Instead I want to read things that makes me smarter, give me new perspectives or challenge my values. And I am not missing Elle, InStyle, Glamour or Cosmopolitan at all.

Skärmavbild 2014-08-31 kl. 21.58.41 Skärmavbild 2014-08-31 kl. 21.58.30

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

I’m back in Stockholm after lovely days in Edinburgh at Case Europe Annual Conference. It was lovely days with a lot of inspiration about digital platforms (that need to become a digital culture at the universities, thanks for that Tricia King!) , social media and some crisis communications, for example. We were almost 1,100 delegates that spent three days at the International Conference Centre in Edinburgh and everything was so, so well organised. I enjoyed everything so much. I am so truly happy about the chance to network with some real geniuses in the HE field. Love to just get a sip of your wisdom.

Skärmavbild 2014-08-31 kl. 21.55.50Skärmavbild 2014-08-31 kl. 21.55.57

 

 

 

 

 

 

Another opportunity I really want to thank CASE for is my session about Crosstalks. It was so much fun and I hope I managed to spread some of my love for that project. My audience seemed very curious and asked very relevant questions. I am very proud about the fact that we have reached more than 145 countries and had more than 20,000 watched minutes on YouTube. And thanks for the photos Steven den Boer! :)

20140720-122513-44713074.jpg

I have not finished Arianna Huffington’s “Thrive” yet. But I am so hooked. The description of the job culture is very spot on. The more you work, and the later you work, the better. The later in the evening you respond to emails, the better employee you are. This is not a thing in just some bad work places, it is the culture in the western world. But the thing about culture and norms is that we, who live with them, can also change them. It is time to change the definition of success.

The vacation always brings new and fresh energy. When I get disconnected from my inbox I also start to see things from another perspective, which often feels very, very good. From this summer weeks, with inspiration from “Thrive”, I have decided to change some habits of mine, regarding my sleep (and one about my inbox).

“By sleeping more we, in face, become more competent and in control of our lives. It gives new meaning to the old canard of women sleeping our way to the top. Women have already broken glass ceilings in Congress, space travel, sports, business, and the media – imagine what we can do when we’re all fully awake”.

I will from now on charge my phone far from the bed – I have slept with my phone in the bed for more than one decade. That really is horrible. When I can’t fall asleep, I pick it up and scroll through Twitter and Instagram one more time. But it doesn’t make me more relaxed. I feel more stressed with the online world next to my pillow. Therefor, I will charge the phone on the other side of the room. Bedtime means relaxation, not scrolling.

I will buy a clock without a display – research found that the body’s production of melantonin, which helps us get tired, are decreasing with displays around us. I am now looking for a classic alarm clock without a display, for a more harmonic sleep and awakening.

Bedtime is scheduled– this one is actually my strongest point, but I need to keep it on the list not to forget. Bedtime is my most important appointment of the day. 30 minutes before I need to be sleeping to get my hours, I should be in bed. Without the phone. A book is completely fine though.

Hours without screens – I did a challenge for one week last year to stay away from screens before and after sleep. And it was actually very nice, but of course hard. But I will try to do this for a week now and then. It means, not checking the phone until I leave the home in the morning, and turn off all screens by 9 PM. It is about being totally relaxed when I actually go to bed, and not to rush in to the stress directly in the morning.

Meditation and diary – two ways to keep my mind straight and, hopefully, find out what really is important in life. There is nothing wrong to be distracted and have fast thoughts, but it is healthy to be able to catch the thought and go back to where your mind is needed.

Turn off notices for emails – I think I already have written about this earlier, but no, I didn’t turn them off. But I will try once again when I’m back at the office. No more notifications on the screen for emails. And when I sit by the computer, I will check the inbox once every hour to be able to get things done in between.

When I am working, I want to be as productive as possible. But I also want to be able to relax when I am not. Sleep and focus will be my guiding stars this fall.

Jag har inte helt läst ut Arianna Huffingtons “Thrive”. Men jag gillar den verkligen! Beskrivningarna av vår jobbkultur är väldigt träffande; ju mer du arbetar, och desto senare du arbetar, desto bättre. Ju senare på kvällen du svarar på e-mail, desto bättre medarbetare är du. Det här är inte en kultur som finns på några enskilda arbetsplater, det är en kultur i hela västvärlden. Men det fina med kulturer och normer är att vi, som faktiskt lever mitt i dem, också kan ändra den. Det är dags att ändra definitionen av framgång.

Semestern ger mig alltid ny energy och något klarare tankar. När jag kommer bort från e-posten börjar jag också se saker från andra håll, vilket oftast känns väldigt skönt och bra. De här sommarveckora har get mig nya insikter, med inspiration från “Trive”. Jag har bestämt mig att ändra några av mina vanor, som rör min sömn (och en som handlar om min e-mail).

“By sleeping more we, in face, become more competent and in control of our lives. It gives new meaning to the old canard of women sleeping our way to the top. Women have already broken glass ceilings in Congress, space travel, sports, business, and the media – imagine what we can do when we’re all fully awake”.

Ladda telefonen långt från sängen – jag har sovit med telefonen I sängen I mer än ett decennium. Det är verkligen hemskt när jag börjar tänka på det! När jag inte kan somna, tar jag upp den och kollar igenom Twitter och Instagram en gång till. Det gör mig ju knappast mer avslappnad… Jag känner mig ofta stressed av att ha hela online-världen précis vid mitt huvud. Därför har jag bestämt mig för att ladda telefonen på en annan plats än I sängen. Läggdags betyder avslappning, inte tid för mina flöden.

Väckarklocka utan display – foskning visar att kroppen producerar mindre melantonin, som gör att kroppen slappnar av, när vi har skärmar runt oss. Därför har jag bestämt mig för att köpa en väckarklocka utan digital display. Både för en mer harmonisk sömn och ett bättre uppvaknande.

Läggdags är en utsatt tid – det här är jag redan ganska duktig på, men den måste fortsätta finnas med på listan så den inte gloms bort. Att gå och lägga mig är min viktigast tid att passa på hela dagen. 30 minuter innan jag ska sova, ska jag ligga I sängen. Utan telefonen. En bok är dock helt okej.

Timmar utan skärmar – jag gjorde en utmaning för något år sedan som handlade om hålla sig borta från skärmar fore och efter nattsömnen. Det var väldigt skön, men var så klart svårt I början. Jag kommer göra det här en vecka nu och då eftersom jag upplevde att jag blev mycket mer avslappnad av det. Det handlar om att stänga av tv:n, datorn, iPaden och sluta blippa på telefonen klockan 21 och på morgonen inte kola något flöde innan jag lämnar hemmet.

Meditation och dagbok – två sätt att hålla ordning på tankarna och tydligare komma till insikt med vad som på riktigt är viktigt för mig. Det är inget fel på att bli distraherad eller vara flyktig I tankarna, men det är nyttigt att kunna fånga in tankarna igen och fokusera.

Stäng av notifikationer för e-mail – Jag tror jag skrivit om det här tidigare, men nej, jag gjorde det inte då. Jag ska försöka igen när jag kommer tillbaka från semestern. Jag vill inte få några notifikationer på datorskärmen (har inga redan nu på telefonen, jag skulle bli tokig!). Och när jag sitter vid min dator ska jag bara kolla mailen en gång I timmen, för att jag ska ha möjlighet att fokusera och få saker ordentligt gjorda utan att bli störd.

När jag jobbar vill jag vara så produktiv som möjligt. Men jag vill också kunna slappna av när jag inte jobbar. Sömn och focus blir mina ledstjärnor den här hösten.

En av de bra sakerna med att pendla en bit på morgonen, och då inte köra bil, är att jag plöjer en del TED talks i omgångar. Idag sprang jag på det här lysande talket med Dambisa Moyo, om växande tillväxt, demokrati och politiska rättigheter.

Jag skriver inte mer om mina tankar, mer än att jag blev både inspirerad och fick flera aha-moments. Fantastisk start på dagen! Kolla nu!

One of the best things with long metro travels to work everyday is that I watch lots of TED talks now and then. Today, I found this amazing talk with Dambisa Moyo talking about growing economics, democracy and political rights.

I will not write more about my thoughts, than the fact that I was very inspired and had several aha moments. A really good start of the day! You should also watch it now!

Skärmavbild 2013-11-11 kl. 22.13.42
By: Constantine Belias

En av sakerna jag älskar mest med att jobba digitalt är att det går så fort. Jag anar en trend. Formulerar den i huvudet. Och så plötsligt är den bara här. Men något som är lite klurigare är att känna av hur länge någonting är aktuellt. När hoppar “den siste” på tåget?

Jag skrev i början av året hur Facebook skulle börja bli mer av ett verktyg än en livsstil och att vara offline är att visa respekt. Och jag tycker detta har börjat märkas på så många ställen. Ungdomar vill inte ha smartphones längre. Det dagliga användandet av Facebook minskar. Jag upplever att mitt twitterflöde blivit gluggigare och att många av de jag följer blivit märkbart tystare. Då undrar jag, vilka är alla som hoppar på Twitter nu? För de är många. Antalet svenskar på Twitter har fördubblats på två år.

Jag har under hösten arbetat fram ett nytt ramverk för min arbetsgivares närvaro på Facebook och det här rullas just nu ut. Under nästa år ska det kunna övergå till linjeverksamhet. Men med tanke på hur fort vi förändrar våra beteenden på nätet undrar jag hur länge en linjeverksamhet kommer hinna rulla. Vi får dock inte glömma att vi i digitala kanaler idag måste våga prova för att också lära oss.

Om en månad kan vi sammanfatta 2013. Det ska bli spännande. Men att börja tänka på vad 2014 ska föra med sig till oss digitala kommunikatörer känns ännu mer hisnande. Hur kommer internet se ut om ett år?

One of the things I love the most with working digital is the speed. I sense a trend. I formulate it to myself. And suddenly it’s just here. But one thing that’s a little more tricky is to know for how long it will last, be new. When is the last person “on board”?

In the beginning of this year, I though 2013 was the year Facebook would become a tool and not a life style. And when you are offline are you also showing respect. I really feel this also happened. Young people do not want smartphones anymore. The daily use of Facebook is decreasing. My Twitter feed is less active, a lot of people I follow is more quiet today than 10 month ago. But I wonder, who are the people who start to use Twitter today? They are a lot, Swedes on Twitter is twice as many today than 2011.

This fall, I have been working on a structure for my employers participation on Facebook. This is becoming reality right now and next year is the plan this will become business as usual. But when I think about how fast we change our behavior in social channels, I can not help but being a bit confused about how long this structure will work. But that is also a part of the work with digital channels, we have to try to learn.

2013 will be summarized in one month. That’s very excited. To predict 2014 is even more exciting, and a bit scary as well. How will the internet look like in 12 months?

Tänk att det ska vara så svårt att hålla bloggandet levande. Så många gånger som jag tänkt “åh, det här vill jag skriva om”. Men så blir det bara inte av. När jag väl sätter mig här och loggar in så bara rullar orden. Det är inte svårare än så.

Ni som bloggar, hur gör ni för att hålla igång?

—-

I don’t get it. Why is it that hard to keep a blog alive? I pretty often think “oh, I want to write about this”. But I just don’t do it. When I actually log on to WordPress it just comes to me. It’s not harder than that.

How do you keep your blog up to date?

 

 

post-25590-Maslow-pyramid-wifi-GKpx

Source

Sprang på den här idag på LinkedIn och kände  en liten lättnad. Det är alltså inte bara jag som känner så här :)

I found this on LinkedIn today and I was actually a little relived. I’m glad I’m not the only one feeling like this :)