Vilken slogankrock! Vad är oddsen, kan man ju undra? Någon som vet om Risifrutti eller Frilans Finans var först med “Gör din grej”?. Måste erkänna att jag är hockey på Frilans Finans låt, och aerobicsledaren Susanna är för övrigt grym på riktigt :)

Whoops! I could not believe my eyes when I saw these two clips within two weeks. The two Swedish brands Risifrutti and Frilans Finans both have campaigns, at the same time, with the same slogan right now, “Gör din grej” (“Do your thing”). But I really like the song in the Frilans Finans clip :)

I was truly inspired and happy yo watch this Google Hangout (which by the way is such an awesome format!) from “The Human Side” by Mitch Jackson with Peg Fitzpatrick and Guy Kawasaki. I love Guy’s Twitter feed and a lot of his content. Peg though, I have not known about her before. I look forward to get to know her better. She seems to be such a nice person.

I totally agree with both of them about several things they mentioned in the hangout. For example that so much money are put into different kind of meetings and events, then it is very strange not to even provide a free wi fi to make sure that the guests and audience can be social online about it. And I was relieved when Peg told that she holds on quality over quantity. You should never, ever post content with bad quality. Even if three bosses have approved it. Quality always wins, both short and long term. Quality and relevance are my guiding words when it comes to social media.

And I could not help it, but I had to order their book The Art of Social Media. I have high expectations and hope to learn a lot. Have some of you read it already?

Jag blev så himla inspirerad och glad av att se den här Google hangouten (vilket för övrigt är ett suveränt format!) från “The Human Side” av Mitch Jackson med Peg Fitzpatrick och Guy Kawasaki. Jag älskar Guys twitterflöde och har läst mycket av hans innehåll. Peg har jag dock inte haft koll på tidigare. Nu ser jag fram emot att lära känna henna lite bättre måste jag säga.

Jag håller med om flera av sakerna de talade om i programmet. Till exempel att det ofta läggs oerhörda summor på att ordna olika typer av möten, både praktiskt för eventet och markandsföring. I sådana fall blir det väldigt märkligt att inte ens ge gästerna tillgång till fritt wi fi så att social aktivitet online kan ske enkelt. Och jag var lättad när Peg berättade att hon alltid håller på kvalitet framför kvantitet. Du ska aldrig ens posta någonting som håller låg kvalitet. Även om det manglats igenom en rad chefer. Kvalitet vinner alltid, både på kort och lång sikt. Kvalitet och relevans är mina ledord i allt sociala medie-arbete.

Jag kunde inte låta bli att direkt klicka hem deras nya bok, The Art of Social Media. Jag har höga förväntningar och hoppas på en hög med nya lärdomar. Har någon redan läst den?

I can admit, I am not a podcast kind of person. But I read pretty many blogs. Not the same all the time, but I have my favorites, on different topics, both for work and leisure. One of my newest favorites is Gabifresh, a very talented woman with such a positive spirit. I am always longing for new posts from her.

Today during the lunch at work we talked about prejudices and attitudes. I am really tired of all thoughts it feels like I am born with. But when we get award of our prejudices (yes, we all have them!) and systems in our societies is it possible to also change them. And, at least in Sweden, I really think now is the time to start change old patterns and believes. A new generation of norms and values is growing.

I love this clip from Gabifresh, Nadia Aboulhosn and Tess Munster. They are three “plus size” models that I really love, and I think they are so needful in the blogsphere with their body positivity. Read the whole post from Gabi here.

“This video is dedicated to the mainstream media, to the fashion industry, to internet bullies, and to anyone else who thinks it’s their right to try to make us feel less than because of their insecurities. #everyBODYisflawless”

Jag erkänner, även om jag knappt vill, jag lyssnar inte på en enda podcast. Det är inte min grej. Men jag älskar bloggar, både för jobb och nöje. En av mina nyaste favoriter är Gabifresh, både talangfull och positiv. Jag längtar alltid efter nya inlägg av henne, de gör mig alltid glad.

På lunchen idag pratade vi om fördomar och attityder. Jag blir så trött på mig själv när det känns som att jag är född med vissa tankar. Men det är först när vi blir medvetna om våra fördomar (ja vi har alla några!) och samhällets system som vi också kan förändra det. Och jag tror att nu är tiden för förändring. En ny generation av normer och värderingar växer just nu fram.

Jag älskar det här klippet av Gabifresh, Nadia Aboulhosn and Tess Munster. De är alla tre “plus size”-modeller som jag gillar skarpt, de behövs verkligen i bloggosfären med sin positiva och inkluderande attityd. Läs hela Gabis inlägg här.

“This video is dedicated to the mainstream media, to the fashion industry, to internet bullies, and to anyone else who thinks it’s their right to try to make us feel less than because of their insecurities. #everyBODYisflawless”

I found a bunch of links that I want to share with you. And they all had one thing in common; they are all about equality and gender! Some of them are in Swedish though.

Sheryl Sandberg about what has heppend since her Ted Talk 2010 and after her book was released one year ago and what we should do now. It is always good to get an international perspective on this questions since it is big differences between Sweden and USA, for example. (I have written about Sandberg before as well).

The Swedish government will release an investigation about men and equality. On that topic, and masculinity, is this clip from The Representation Project. What are we really doing to our boys, that are becoming men and eventually fathers?

And I wrap it up with a brilliant blog post from Nina Åkestam, writer and PhD student at Stockholms School of Economics. Swedish women’s demands for equal rights are not a luxury problem! “There are people with worse problems” is never an acceptable argument in any discussion at all.

I wish that 2014 will become the year when we all start to see every person as an individual with strengths and weaknesses from their personality and not their gender. That would benefit both men and women. What really defines you? Is your gender the best way to describe yourself?

Idag sprang jag på flera länkar som jag vill dela med mig av. Deras gemensamma nämnare är jämställdhet och genus.

På den översta filmen berättar Sheryl Sandberg om sitt Ted talk som hon höll 2010, vad som har hänt sedan dess och efter att hennes bok publicerades förra året. Det är alltid intressant att få ett internationellt perspektiv när det gäller genus, det är trots allt stora skillnader mellan olika länder.

Sveriges regering kommer i februari släppa en utredning om män och jämställdhet, vilken DN idag skrev om idag. Och på tal om det, och maskulinitet, vill jag tipsa om det andra klippet. Vad är det vi egentligen gör med våra pojkar, som ska bli framtidens män och så småningom pappor?

Sist men inte minst vill jag lyfta Nina Åkestams briljanta blogpost. Att svenska kvinnor kräver lika rättigheter och ljus på jämställdhetsproblem är inget i-landsproblem! “Det finns de som har det värre” är aldrig ett godtagbart argument, oavsett diskussion.

Jag önskar att 2014 blir året så vi börjar se varje person som en individ, med styrkor och svagheter  utifrån deras personlighet, inte kön. Det skulle gynna både män och kvinnor. Vad definierar egentligen dig? Är ditt kön det bästa sättet att beskriva hur du är?

Jag blir knäpp av att tänka på OS, Ryssland och Putin. Emma Green Tregaro satte ribban. Nu är det dags att växla upp. Skriv på här du också.

Att idrott och politik inte skulle höra ihop är bullshit. Politik är inte bara bostadsbyggen och skattetryck. Det handlar även om hur vi kan leva våra liv.

På tal om sport, politik och friheten att leva sitt liv som man själv vill är det här en annan bra grej, där Anton Hysén klivit in och dragit fram lite ljus på fotbollens mörkaste vrå.

I get crazy when I think about the upcoming olympic games, Russia and Putin. The Swedish high jumper Emma Green Tregaro was the first to make a move, during the world championship this summer. It’s time to follow her. We should all sign here.

That sports and politics have nothing in common, is all bullshit. Politics is not just about health care and taxes. It is about how we can live our lives.

And by the way, when I am already writing about sports, politics and the right to chose your own life; Anton Hysén, the Swedish football player and gay role model, has helped to put some light on the dark side of the football culture.

En av de bra sakerna med att pendla en bit på morgonen, och då inte köra bil, är att jag plöjer en del TED talks i omgångar. Idag sprang jag på det här lysande talket med Dambisa Moyo, om växande tillväxt, demokrati och politiska rättigheter.

Jag skriver inte mer om mina tankar, mer än att jag blev både inspirerad och fick flera aha-moments. Fantastisk start på dagen! Kolla nu!

One of the best things with long metro travels to work everyday is that I watch lots of TED talks now and then. Today, I found this amazing talk with Dambisa Moyo talking about growing economics, democracy and political rights.

I will not write more about my thoughts, than the fact that I was very inspired and had several aha moments. A really good start of the day! You should also watch it now!


Jag måste erkänna att jag blev lite förvånad när jag såg att ett klipp från när Jimmie Åkesson var med i BBC:s Hardtalk delades av fler än en handfull av mina vänner häromdagen. Jag såg hela intervjun redan 2011 när den gjordes och jag har tänkt flera gånger efteråt att det är konstigt att det inge lyftes mera då. Det är ett viktigt klipp. Men var detta en nyhet för någon, undrade jag?

Detta påminde mig om en insikt Michael Kazarnowicz delade med sig av under en konferens jag deltog i för några veckor sedan. Vi blir lätt väldigt fokuserade på att allt innehåll vi skapar ska vara färskaste färskt, att det som hände för en dag sedan är bortglömt och gammalt. Men faktum är att det inte alltid är det nyaste som är mest relevant. Ibland är jag på jakt efter en viss jämförelse. Eller någonting på djupet. Eller kanske en särskild bild. Då är innehållets datum helt irrelevant.

För en person som inte sett ett material tidigare är det alltid nytt. Oavsett ålder på innehållet. Lyckas vi inte sprida det direkt kan det, av en idag okänd anledning, få spridning om en månad, eller kanske ett år. Eller så lyfts materialet upp, på ett annat sätt, vid ett senare tillfälle.

Var inte rädd för att titta på gammalt material. Våga lyfta det igen. Det kan faktiskt vara hetare andra gången än den första…

I have to admit, I was actually a little surprised when the clip with Jimmie Åkesson, the Sweden Democrats party leader, from BBC’s Hardtalk was shared by many of my friends on Facebook two days ago. I watched this interview when it was new, in 2011, and I have thought about it several times afterwards. It is an important clip. But is this news for anyone?

This thing reminded me about a insight Michael Kazarnowicz told during a conference some weeks ago. Social media makes us very obsessed about the newest news. We think that news from yesterdays already are old and forgotten. But we have to think about the fact, that sometimes is the newest piece not the most relevant. We are sometimes actually looking for something special, something that isn’t written today.

If a person doesn’t know about the material, it is alway new to him or her. It doesn’t matter how old the content is. If our material isn’t shared this time, for some reason, maybe it’s spread in a month, or a year. Or maybe will someone pick it up in a different way, another time.

Don’t be afraid of old content. Be brave and pick it up again. It may be even hotter the second time.

20130804-152117
Sommarläsning/Summer reading.

När jag var liten gjorde jag så egna tidningar. Hela tiden. Från att jag var typ fem. Jag ville skriva för att beröra och berätta om viktiga saker. När vi fick vår första dator hem och vi hade gamla Illustrator på gjorde jag klädkataloger. Mamma fick beställa på fina beställningsformulär. Och självklart hade jag gjort säljande textstycken till varje plagg. När jag blev ännu äldre började jag och en kompis göra en tidning tillsammans och vi hade ett arbetsschema som rullade, en skulle skriva och en ordna bilder.

Någonstans i den här tidningssvängen minns jag att jag skrev ut “Chef: Jenny” på insidan av en tidnings omslag. Detta skrattades det gott åt i familjen. Jag har själv berättat det senare och tryckt ner tioåriga mig själv. Nu i efterhand kan jag undra hur de vuxna hade reagerat om det var ett pojknamn efter “Chef”. Att män, och till och med pojkar, tar för sig är så naturligt. När flickor vill stå upp och göra sin röst hörd blir det lätt lite obekvämt.

Jag har så länge jag kan minnas strävat efter att leda på något sätt. Och nu när jag skriver det känner jag att jag knappt vågar, att jag nästan skäms. Vad jag skulle göra om jag inte vore rädd? Jag kan börja med att erkänna min dröm.

Just nu läser jag “Lean In” av Sheryl Sandberg, COO på Facebook, om “Woman, work, and the will to lead”. Jag har hittills bara läst två kapitel men det är så mycket igenkänning och jag mest nickar hela tiden. Jag rekommenderar den varmt. Och för tre år sedan gjorde hon ett TED-talk som är riktigt bra om hur de kvinnor som vill fortsätta jobba, med familj, ska kunna göra det.

When I was a kid, I made my own newspapers. All the time, from the age of fiveish. I wanted to write to touch make people, to tell about important things. When we got our first computer home, we hade an old version of Illustrator on it, and I started to create cloth catalogues for mail order. My mother had to order on nice order forms and I had made small copy writed pieces about every garnment, of course. When I was a bit older, me and a friend started to make a paper and we had a working schedule. One of us wrote and the other one created the pictures.

Once when I created a newspaper, I put “Manager: Jenny” on inside of the cover. My family laughed about that, and I have told my friends about that as well later on, and pulled down ten year old my self. Today, I can think about and wonder, what would the reaction from the adults been if the name after “Manager” would been a boys name. The fact that men, and even boys, takes charge is very natural. But when girls do, it gets inconvenient.

As long as I can remember have I been striving to in some way lead. And now, when I actually write these words, I feel that I barely dare. I’m almost ashamed. What would I do if I wasn’t afraid? I can start with to admit my dream.

I’m now reading “Lean In” av Sheryl Sandberg, COO at Facebook, about “Woman, work, and the will to lead”. I have read two chapters, but I really recognize a lot. I really recommend it! Three years ago, Sandberg did a great TED talk on how to keep those woman that want to stay in the workforce. Inspiring! Watch it above.

DI Weekend har ofta väldigt bra helgläsning tycker jag. Den här veckans intervju var med Carl-Henric Svanberg. Han sitter fortfarande kvar på ordförandeposten i BP:s styrelse efter oljekatastrofen 2010, men han är även ordförande i AB Volvo (alltså lastbilsdelen). Svanberg syns idag inte särskilt mycket, vilket kan ses som både bra och naturligt, men jag minns all uppståndelse hans “small people”-uttalande fick efter hans möte med Barack Obama, och enligt mig var en del av den kritiken befogad. Jag är också kritisk till att BP sålt av sin verksamhet inom sol- och vindkraft, och att Svanberg förklarade det på årets stämma med “vi ska fokusera på olja, för olja lovar fantastisk avkastning”. Money talks, som vi alla vet.

Däremot tycker jag att BP:s marknadsavdelning gör flera saker bra, till exempel deras sajt. Det är lätt att hitta den informationen man söker, både när det gäller vad de idag gör i Gulf-området som drabbades 2010 men också kring CSR-arbetet finns mycket att tillgå. BP är även ett bra exempel när det gäller närvaro i sociala kanaler. De är väldigt aktiva på Facebook och på Twitter lyfter de fram en person som jobbar med presskontakt. Och på Youtube publiceras löpande infographics för lätt spridning.

En kris gör alltid tydligare att ett företag måste öppna upp sig och vara ärliga. Men det där att lära av andras misstag är ju aldrig så lätt som det borde…

Watch the clips above.

The Swedish paper DI Weekend has very good content each weekend. The main interview this week is with Carl-Henric Svanberg, chairman of BP and Volvo Trucks. After BP’s oil disaster in 2010 hasn’t Svanberg been very public, and that’s maybe both good and convenient after the “small people” statement after his meeting with Barack Obama. According to me, some of the critic then was reasonable. I’m also critical about the fact that BP has sold the operations in sun power and wind power. “We should focus on oil because oil is promising fantastic revenue” was Svanberg’s explanation at BP’s annual meeting this year. Money talks, as we all know…

Though, I really like some things BP’s marketing department is doing. For example, the web site. It’s easy to find the right information, both about the operations today in the Gulf area (after the accident 2010) and also about the CSR. BP is also a very good example in social media. They are very active on Facebook, and on Twitter are one of their PR officers personified. And on Youtube are info graphics published constant.

The fact that a company needs to be transparent and honest is always very obvious during a crisis. To learn by other’s mistakes is never easy, but lot’s of companies should.

Hanapee (som för övrigt är en av mina absoluta favoritbloggare och oftast skriver väldigt klokt och tänkvärt) uppmärksammade häromdagen The Everyday Sexism Project. Så oerhört viktigt. Vi måste alla stå upp för allas egen rätt till sin egen kropp och sitt eget liv. Ens handlingar, eller livsöde styrs aldrig av ens kön.

Följ twitterfödet för #shoutback (och projektets egna konto) där människor utsatta för vardagssexism berättar för världen om verkligheten vi alla är en del av.

—-

Hanapee (one of my favourite bloggers, very smart and wise) wrote the other day about The Everyday Sexism Project. That’s so important! We all have to stand up and speak about everybody’s rights to their own body and their own life. Your sex doesn’t make either your actions or life story.

Follow the twitter feed #shoutback (and the projects feed) where people that’s been exposed for everyday sexism tell the world about the reality that we’re all a part of.

“Because of the internet, which is an absolutely amazing thing, and that has allow me to reach all these woman. That’s also an open channel which is constantly used by  people who want to hurt you and make you feel unhappy and make you unsafe. There were people writing messages about how they would kill me very precisely and how I should be raped and what should be done to me, about 200 of them a day. Because I’m moderating, I have to read them all, because I read everything /…/. And then you think you’re fine, and you’re in bed at night and it goes round and round in the head.”