Skärmavbild 2015-06-10 kl. 21.07.55

When I heard about the Swedish initiativ Blank Spot Project was my first though ”Finally!”. But I am not surprised, now is the time. I am very, very happy there are people working with, and believing in, this things.

The initiative was started to create world wide journalism, reporting from the blank spots that is not represented in mass media. The project is driven by crowdfunded money, everybody who thinks this is important can be a part, and member, of the project. Of course I could not just watch this happen, I joined the project simply by donating a sum less then I need to pay for a nice restaurant dinner. I celebrate this project, I think this is the best in a long time.

The first trips have begun and the project’s members can follow the progress live in secret Facebook groups. Every post is so exciting, and important. Journalist around the globe have neither an easy task or situation. There are so much out there we need to see, write and tell about. And before the media is willing to pay for it, we are. The ones who see the importance that the whole world is covered.

One of the photographers who is out for Blind Spot Project now is Martin Edström. He describes his work as he is ”telling stories about the world, sometimes as news, but more often as longer projects with influences from journalism, art and a little adventure”. He has created a format for news in a 360 degrees world. I am speechless. This is the way we should to this! Here is an example of his work. Let’s walk in to the refugee camp Zaatari i Jordan, where several hundred thousands refugees from Syria live.

I am really looking forward to see what the result from the Blind Spot Project will be. The journalism from the whole globe is not dead. We just need to do it in another way.

Skärmavbild 2015-06-10 kl. 20.34.12

När jag först hörde om Blank Spot Project tänkte jag ”Äntligen!”. Men jag är inte förvånad att initiativet är här. Det var dags. Jag är så innerligt glad att det finns människor som gör, och tror på, sådant här.

Initiativet är startat för att skapa utrikesjournalistik som lyfter upp de ”vita fläckarna” på jorden, alltså det som inte rapporteras om i vanlig media. Det här görs genom medborgarfinansiering, alltså alla som vill se att detta händer kan vara med och stödja projektet. Självklart kunde jag inte stå bredvid, utan jag betalade in en summa som inte ens täcker en schysst utemiddag men blev medlem i communityn. Jag hurrar och tycker att det här verkligen är det bästa som hänt på väldigt länge!

Nu börjar journalister och fotografer vara ute på de första uppdragen. Vi som är medlemmar får följa resorna live i hemliga Facebook-grupper, och varje inlägg är lika spännande. Och viktigt. Journalister runt om i världen har varken en lätt uppgift eller situation. Det finns så mycket där ute som vi måste ut och se, berätta och skriva om. Och innan medierna är beredda att betala för det här så finns vi här. Vi som tycker och ser värdet i att hela världen blir belyst.

En av de som just nu är ute för Blind Spot Project är Martin Edström som, enligt honom själv, jobbar med att ”berätta om världen, ibland form av nyheter, men oftast i form av längre projekt som kan ha en släng av både journalistik, konst och lite äventyr”. Han har tagit fram ett format för att förmedla nyheter i 360 graders-världar. Jag blev helt tagen. Det här ju så här det ska jobbas! Här är ett exempel på jobb av Martin. Varsågod att kliva in i flyktinglägret Zaatari i Jordanien, där flera hundra tusen flyktingar från Syrien lever.

Jag ser verkligen fram emot att se vad som kommer fram ut arbetet som just nu sker i projektet. Utrikesjournalistiken är inte död. Vi måste bara göra det på andra sätt.


Jag måste erkänna att jag blev lite förvånad när jag såg att ett klipp från när Jimmie Åkesson var med i BBC:s Hardtalk delades av fler än en handfull av mina vänner häromdagen. Jag såg hela intervjun redan 2011 när den gjordes och jag har tänkt flera gånger efteråt att det är konstigt att det inge lyftes mera då. Det är ett viktigt klipp. Men var detta en nyhet för någon, undrade jag?

Detta påminde mig om en insikt Michael Kazarnowicz delade med sig av under en konferens jag deltog i för några veckor sedan. Vi blir lätt väldigt fokuserade på att allt innehåll vi skapar ska vara färskaste färskt, att det som hände för en dag sedan är bortglömt och gammalt. Men faktum är att det inte alltid är det nyaste som är mest relevant. Ibland är jag på jakt efter en viss jämförelse. Eller någonting på djupet. Eller kanske en särskild bild. Då är innehållets datum helt irrelevant.

För en person som inte sett ett material tidigare är det alltid nytt. Oavsett ålder på innehållet. Lyckas vi inte sprida det direkt kan det, av en idag okänd anledning, få spridning om en månad, eller kanske ett år. Eller så lyfts materialet upp, på ett annat sätt, vid ett senare tillfälle.

Var inte rädd för att titta på gammalt material. Våga lyfta det igen. Det kan faktiskt vara hetare andra gången än den första…

I have to admit, I was actually a little surprised when the clip with Jimmie Åkesson, the Sweden Democrats party leader, from BBC’s Hardtalk was shared by many of my friends on Facebook two days ago. I watched this interview when it was new, in 2011, and I have thought about it several times afterwards. It is an important clip. But is this news for anyone?

This thing reminded me about a insight Michael Kazarnowicz told during a conference some weeks ago. Social media makes us very obsessed about the newest news. We think that news from yesterdays already are old and forgotten. But we have to think about the fact, that sometimes is the newest piece not the most relevant. We are sometimes actually looking for something special, something that isn’t written today.

If a person doesn’t know about the material, it is alway new to him or her. It doesn’t matter how old the content is. If our material isn’t shared this time, for some reason, maybe it’s spread in a month, or a year. Or maybe will someone pick it up in a different way, another time.

Don’t be afraid of old content. Be brave and pick it up again. It may be even hotter the second time.

Den här veckan har jag inte riktigt hunnit vara så aktiv online som jag brukar. Men jag har ändå lyckats skrapa ihop ett litet gäng med länkar jag vill dela med mig av.

“Vi arbetar oss dumma”

Niklas Lundblad har satt ner väldigt kloka tankar om hur skevt vi ser på effektivitet på jobbet. När jag läste hans inlägg “Vi arbetar oss dumma” nickade jag mest hela tiden.

Stress ger oss ont i våra hjärtan

På en planeringsdag i höstas hade vi Aleksander Perski som föreläsare om stress. Sådana föreläsningar blir lätt platts o fulla av pekpinnar, men alla tyckte att Perski var väldigt bra. Igår hade SvD en artikel om ont i hjärtat som symtom av stress och Perski citeras. 45 procent av stockholmarna som tillfrågades hade känt av detta, och jag själv gjorde det för några år sedan. Mycket läsvärt och viktigt.

“You put together your feed, I put togther mine, everybody has their own”

Sociala medier handlar om content, men till och med lysande innehåll kan vara värdelöst i fel nätverk och vid fel tidpunkt. Nielman Journalism Lab skriver om verktyg för att optimera närvaron och om att lära känna sina egna kanaler.

O som en liten bonus för ögat, en inspirerande o fin film om bakning från Monocle. Så mycket vackert, o säkert mer än utsökt.

Skärmavbild 2013-02-17 kl. 20.46.45

 

Skärmdump från Monocles film.